Ska vi cykla på vintern?

Lars StrömgrenNyheter2 Comments

Att cykel och vinter inte hör ihop är ett påstående som då och då dyker upp i debatten. Genom att prioritera snöröjning på cykel- och gångvägar minskar framkomligheten för servicefordon och andra samhällsviktiga funktioner, samtidigt som cyklisten utgör en fara både för sig själv och andra, menar kritikerna.

Under årets upplaga av Winter Cycling Congress i Montréal 8-10 februari var det få – om ens någon – som höll med om kritiken. Tvärt om gavs många exempel på hur vintercyklingen kan öka framkomligheten för alla trafikanter och ge stora vinster när det gäller miljö, hälsa och ekonomi.

Morten Kabell, Köpenhamns borgmästare för teknik och miljö, gav en inspirerande inblick i arbetet i den danska huvudstadens arbete med snöröjning och underhåll vintertid. Att staden prioriterar cykelbanorna var inget problem när det gäller framkomligheten.
Skulle det behövas kan ambulanser, polisbilar och brandfordon använda cykelbanorna. Dessutom, om fler väljer att cykla, gå eller ta kollektivtrafiken minskar belastningarna på bilvägarna.
Win-win, alltså.
Att kyla och snö inte är ett hinder för fortsatt cykling är både Umeå och finska Uleåborg (Oulu) bevis för– i de båda universitetsstäderna står cyklingen för en fjärdedel av alla resor, och en tredjedel av dessa fortsätter att cykla också under vintern.
När det gäller Uleåborg satsar de inte på att få undan all snö genom saltning utan packar den till en hård och cykelvänlig yta. ”Vi använder nästan inget salt alls”, berättade Uleåborgaren Pekka Tahkola från Winter Cycling Federation. Töar det någon dag, plogas den smälta snöytan. En utmaning är dock att temperaturerna på senare år allt oftare kryper över nollan, och metoden blir svårare att upprätthålla. Umeå har till exempel börjat med sopsaltning på försök, en metod som har haft stora framgångar i bland annat Linköping och Stockholm och som kan komma att spridas till andra delar av världen.
I USA och Kanada är andelen som cyklar betydligt lägre än i Europa, både sommar- och vintertid. Men av seminarierna på Winter Cycling Congress att döma är ett paradigmskifte på gång, där några städer har gått i bräschen för att för att förbättra villkoren för cyklister: Chicago, Winnipeg, Boston, New York är några exempel.
Visst är det viktigt att kunna diskutera och kritisera vintercyklingen. Men de framgångsrika exempel som presenterades under Winter Cycling Congress i Montréal – från politiker, tjänstemän, planerare och cyklister från hela världen – visar att cykling är ett transportmedel för alla, oavsett årstid. Det krävs dock ett målinriktat arbete för att få fler att hålla cykeln rullande året runt. Där spelar innovationerna en viktig roll: vi behöver skapa nya tekniska, praktiska och engagerande metoder för att få fler att upptäcka njutningen och glädjen i att cykla på vintern.

2 Comments on “Ska vi cykla på vintern?”

  1. Hej!
    Jag bor i Trollhättan och har cyklat hela vintersäsongen 2016-2017. Min cykel har dubbdäck (42 mm breda). Jag har märkt att de dagar det är underkylt (vi har egentligen inte haft snö mer än enstaka dagar denna säsong) har jag helt utan känningar av halkan tagit mig fram både på bilvägar och GC-banor. Fotgängare däremot har sett ut som ”Bambi på isen” och då jag har stigit av/på cykeln har jag känt hur halt det verkligen varit. Min slutsats är att dubbdäck på cykeln verkligen fungerar. Men, man får ju förstås köra med förstånd och inte köra fortare än fysikens lagar tillåter!
    Jag är osäker på om GC-banorna saltats, men jag tror inte det med tanke på islagret som funnits där. Bilgatorna däremot har definitivt varit saltade. Tyvärr verkar det som om saltet påverkar min cykel negativt, växlarna kärvar mm. Jag skulle står alltså bakom saltfri vinterväghållning och förordar dubbdäck!!

  2. Hej!
    Måste bara förtydliga lite av mitt inlägg ovan, så slipper andra göra det åt mig.
    1) Jag förstår också att fotgängarna behöver halkbekämpning som funkar för dem. Det är dock ett faktum att om man är medveten/van vid att det kan vara halt ute på vintern, så kan man anpassa hur man går och vilka skor man använder till underlaget. Problemen uppstår främst när det är halt fastän man förväntar sig att det inte är halt.
    2) Jag vill för allt i världen inte ha grus istället för salt. Gruset gör att det blir halt (många av cykelolyckorna beror på halka i grus) de dagar det inte är fruset. Det kräver stor insats av kommunen på både att sprida gruset och att samla ihop det igen.
    3) GC-bana = gång-cykelbana

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *